Frida (som tyvärr har en liten bloggpaus just nu) har väl kanske inte efterfrågat men iallafall visat ett visst intresse för hur det ser ut hemma på torpet. Eftersom jag blir så himla glad när ni kommenterar lovade jag henne ett litet hemma hos-inlägg – vilket är precis vad detta är. Så, här har mitt torp:Vardagsrummet. Soffan är en gammal trotjänare, Ikeas Tomelilla som nya överdrag ett par gånger. Plexiglasbord från Muji, plexiglasstol Louis Ghost från Kartell, fåtöljen med träkarmar har jag köpt på Handelskompaniet. Lampan på väggen heter Pistillo och är mitt bästa Blocketfynd ever. I soffan kuddar från Åhlens, Thailand och Svenskt Tenn. Litografier av Lars Norrman och Lars Gynning.

Litet träbord från mamma och Buddha från Indiska. Lampfoten är köpt på loppis. Det som inte ryms i skåp kan med fördel staplas på golv. Litografi av Helen Billgren och en liten teckning jag gjorde som liten. Glasvaser från ett gång olika ställen, buddhan är en present från mitt ex.

Tv-bänken är ett loppisfynd som jag målat och klätt med en tapet från Svenskt Tenn. Golvlampan är också ett loppisfynd.

Bästa Todd i fönstret. Tändstickorna kommer från Svensk Tenn och lampfotet som skymtar är från mormors hem.

Hallen. Orientaliska mattor på golvet, smideskrokar från Indiska på insidan av dörren och större krokar på väggen från Lundins Säljlager. Spegeln är köpt på loppis.

Kök. Bord från mamma, stolar köpta på Handelskompaniet. Lampa Bumling, ytterligare ett loppisfynd. Brickor från Svenskt Tenn, miniatyrflaskor från Dollarstore. Kamin, korg från mamma, guldkrus från loppis. Hjärtat av taggtråd kommer från Madam Nyberg.

Badrum. Kommoden köpt på Blocket, badkaret, tvättställt och blandare minns jag inte. Spegeln och lampor från Coop Bygg i Valbo.Korg från Ikea tror jag, smyckeshängare från Åhlens. Krusen är köpt på loppisar och i den silvriga Scott-lådan (har rymt googles) ligger armband. Badrummet är för övrigt det enda rum i vilket det är silverdetaljer i, och inte guld.

Sovloft. Säng och pallar från Lindholms Möbler. Kuddar från Åhlens och Divas Boning. Lamporna är … just det … loppisfynd.Pall från Ikea, lapptäcke från mormor. Kista loppis tror jag. Jordgloben är köpt på loppis och den gamla radion (fungerar!) är en present från pappa som i sin tur fick den av en pizzeriabagare som ville bli av med den.

Puh! Som ni märker är det väldigt mycket loppis/ärvt/fått hemma hos mig. Billigt behöver inte se billigt ut, i synnerhet inte om man kastar in nåt lite dyrare här och var (som EN Svenskt Tenn-kudde). Jag gillar att blanda stilar och har en förkärlek för lampor, särskilt av guld och för litografier (eller tavlor överlag).  Ett enbart inreda ett hem med enbart flång nya prylar gör det opersonligt, i min högst personliga mening.  Jag är mycket mer för form än funktion (gissa till exempel om man måste puffa kuddarna i soffan när man suttit – mycket opraktiskt) och är totalt ointresserad av dyra köksknivar men har istället sex Iittala-skålar i olika färger.

Jag har ju ett litet gårdshus också men det får vi ta en annan gång.

Om du inte har nåt bättre för dig tycker jag du ska kolla in tävlingen Sveriges charmigaste hem och rösta på mitt torp. Förutsatt att du gillar´t vill säga.

Jag dopar mig med Treo idag. Anledning är bilden ovan, eller snarare aktiviteten på den. Igår skottade jag och Johan taken på torpet, gårdshuset, vedbon och lekstugan. Det var sjukt mycket snö och gissningsvis blev det ett par ton som skyfflades bort och ner. Idag värker det i nacke, axlar och huvud. Gårkvällen ägnades åt att kolla skidfilmer i soffan, en alldeles ypperlig aktivitet när man är helt slutkörd i kroppen. Johan är en riktig skidnörd. Alltså, han åker gärna, mycket och bra. Jag gillar ju också skidåkning men har utövat det väldigt lite de senaste åren. Tyvärr. Kanske blir det ändring på det nu, om den här relationen blir vad jag hoppas. Trippen till Storhogna över nyår fick mig att minnas hur jäkla mysigt det är att vara i fjällen. Och hur grymt kul det är med skidåkning. Turligen verkar det som om jag fortfarande är rätt okej på att åka, kanske till och med lite bra säger Johan. Såna kommentarer blir man riktigt glad av om man som jag uppskattningsvis haft kanske 10 skiddagar på de senaste 15 åren. Ett problem kvarstår dock och det är faktumet att jag behöver utrustas med pjäxor, skidor, stavar, hjälm, ryggskydd, googles och ny skidjacka. Ni hör ju själva hur dyrt det låter. Jag säger som följande: Man får ta det onda med det goda. Eller tvärtom.

Inleder kvällen med att skotta mig fram till vedbon dit snön letat sig in och täcker en del av vedstapeln. Småfnissar lite åt kattens studsande i snödrivorna, funderar över huruvida jag kan tjuvlåna lite el av grannen för att hänga en ljusslinga i körsbärsträdet och fyller vedkorgen till brädden. Inne på torpet är golven isande kalla och tofflorna åker på lika fort som BH:n åker av. Hänger lite tvätt samtidigt som jag lagar lite käk. En pepparbiff låg och såg god ut i köttdisken på ICA, den får sällskap av ugnsrostade grönsaker och ett glas rött. Snackar lite strunt och helkroppsmassage plus happy ending med den andra torp-Anna vilket leder till en plötsligt längtan efter J som jobbar sent. Inser att jag antagligen kommer att välja hans sällskap framför tjejernas på lördag och känner inför det lika delar förvåning som nån form av lättnad. Jag gillar honom och just nu känner jag mig omättlig på hans sällskap. Jag tror det är bra. Jag tror det är nån form av framsteg. Jag tror … att jag just nu mår ganska bra.

I lördags var det exakt ett år sedan som flyttlasset gick från Nynäs till Strömsbro. Tack vare lastbild modell stor och många hjälpande händer var flytten över på mindre än två timmar. Smutt! Efter kaffe och kaka framför kaminen åkte mina medhjälpare hem till sig och jag började möblerandet. Faktiskt så var det mesta uppackat och klart när jag gick och la mig den kvällen och söndagen ägnade jag åt att spika tavlor och hänga gardiner. Det har hänt ganska mycket på torpet under mitt första år som husägare. Nytt badrum, nytt tak, ny furstukvist, nytt vedskjul, plattsättning av framsidan, grusat på uppfarten, insynskydd mot grannen etc. Nu håller jag lite tummarna för att allt får vara helt ett tag. Det är inte gratis att renovera om man säger så. De återstående projekten är dock av mindre, och billigare karaktär. Till våren ska torpet få ny, fräsch färg samt nya foder. Fint sörrö.

Firande blev det i lördags, men inte av 1-års jubileumet på torpet utan av nybliven 40-åring. Herrejösses så trevligt. Vi åt och drack tills vi nästan kunde rulla från Hille vid tresnåret. Mitt sällskap för kvällen gick hem hos mina vänner och igår trillade det in sms om hur lycklig jag sett ut att vara i hans närvaro. Jag tror vi med den gemensamma entrén på festen gått från att vara dejtande till ihop. Säger man så nuförtiden, att man är ihop med någon? Den nyblivna statusen gör mig lite smått nervös eftersom jag är lite rädd för att bli tagen för given. Att man liksom gått från nervkittlande och spännande till … tråkig och trygg. Men. Statusen gör mig också varm inombords. Får mig att dra på mungiporna. Riktigt på riktigt blir det dock inte förrän någon av oss ändrar, eller lägger till, vår status på Facebook. Typ, Max Power is now in a relationship med Anna Utterberg. Då mina vänner, kan vi snacka ihop.